Plötsligt kom sommaren. Grönskan exploderar och björken, häggen, allt knoppar ut och gudskelov att jag inte är pollenallergiker. Och att myggen inte har kommit än. Ljuset om kvällarna är förföriskt. Jag tappar tid och rum och ägnar varje ledig minut ute på gården tills jag kommer in och stupar i säng som en jordhög (duschar ibland).

Har inte skrivit på länge för att all min kraft och energi har gått åt gårdsarbete. Nu har jag kommit igång ordentligt! Går fram och tillbaka med spade och spett i varsin hand. Skottkärran och vattenkannan. Ser vinklar och vrår jag aldrig tidigare sett på min gård. Lyssnar på fågelsången och känner hur varje muskel i min kropp arbetar med mig.

Här vankas jordgubbar, morötter, bondbönor och mangold. Första året jag på riktigt börjar utnyttja köksträdgården. Hela tomten har känts övermäktig, likaså denna trevliga inhängnad som varit igenvuxen. Hur vill jag ha det? Tänkt för mycket och gjort för lite. Nu har motståndet släppt. Jag vet inte hur gröna fingrar jag har än men jag vet att jag njuter över att gräva i jorden. Jobba fysiskt och längtan över att sätta saker och ting till liv. Invänta att något ska växa och gro. Huruvida mycket grönsaker jag får i slutändan denna sommar gör mig mindre. Att komma igång och känna lusten duger långt.

Omplacerat rabatten längst verandan eftersom den låg emot träet som hade ruttnat längst ner. Staplat ihop en odlingsbädd av tegel som jag kom över för några år sedan. Här ska odlas lite örter nedanför köksfönstret.

Ursula är kring benen på mig. Svalkar sig i jorden eller jagar lite flugor. Det märks redan att katterna tagit sommarlov. De är som jag, går bara in för att äta.

Snart blommar liljekonvaljer som jag fått av en vän! Vilken lyx.

Vad ska jag odla i denna gamla tunna?

Alla redskap som står lättillgängliga för användning.

 

Nu ska banne mig getterna aldrig mer få rymma och gnaga sönder något äppelträd! Äntligen gjort mig av med två döda och ersatt med två nya som har kycklingnät runt sig. Det tredje skadade har jag smort in med en tjärblandning. Verkar faktiskt som att den vill ta igen sig…

Hit flyttades alla perenner från rabatten runt verandan. Det är verkligen som alla sagt, när man väl börjar gräva i jorden släpper något. Hjärnans tankekraft upplöses och handen får styra. Under några timmar hade jag flyttat alla blommor och grävt om hela rabatten. Jag har ingen aning om vilka blommor som dyker upp var, men desto roligare att upptäcka! En början till hur jag sen verkligen vill ha det. Och all sten, det finns oändligt med sten på denna tomt.

Sista två åren har en hel del granar fällts och när alla grenar och snart alla träd kapats upp blir tomten helt plötsligt betydligt mer öppen (nu ska det bara klyvas också men det projektet visas icke). Istället för att gräva ett helt nytt potatisland har jag grävt om och grävt på en kulle av befintligt ensilage där tidigare ägarens får har haft sin matstation. Mitt experiment är om jag kan förvandla nässelhavet till ett potatisland? Det sägs att mycket nässlor innebär bra jord men en dålig bonde. Ska arbeta på att hålla efter, bli lite mer bonde. Förvälla och frysa in, göra nässelvatten osv.  Har nu satt potatisen och enbart använt mig av halm ovanpå. Hur ska detta sluta? Getterna är väldigt nyfikna i alla fall.

Storgranen försvann i höstas och nu gapar en stor tom yta. Funderar på vad jag vill göra av den. Mer fruktträd? Lekplats till Henning? Sommaråker?

Avslutar kvällen med en runda längst tomten, kl21.43 och jag vill inte gå in…