Tre kärlekar

85129850_1232305423646411_3437666161288806400_n

86173869_2563766563903732_788997616967876608_n

  1. Familjen
  2. Hemmet
  3. Arbetet

85113012_503745700523384_4994823678488215552_n

86193174_206924987120451_5291822625511702528_n

86278081_826089117817897_798704341841084416_n

86266701_203252477394583_3276851633559961600_n

Nu har jag sett den igen. Lars Molins släktkrönika Tre kärlekar (finns på svtplay). Det har blivit en sådan serie som jag känner behov av att se om och om igen. Små stycken eller helheten. När saker och ting händer i mitt liv som jag behöver landa i. Det är som med viss musik och en del böcker. De återkommer som en kär vän.

I serien följer vi framförallt Gösta och Lillians resa. Kärleken är stark men likaså drömmen om det rätta yrket och hemmet som kallar på Gösta. Vad av dessa tre är viktigast? Hela tiden denna släktgård som pappan förväntar sig ska gå i arv. Och Gösta är den utvalda arbetskarln men han vill något helt annat. Jag känner med Gösta, hans starka vision om vad han vill – flyga. Fast kriget snart är slut och alla avråder honom från att bli officer är han fast besluten. Han har bestämt sig.

Jag känner med Lillian som genomgår en traumatisk förlossning av ett barn som hon inte alls önskat sig, vilket det finns anledning för. På slutet av 40-talets förväntas kvinnan vara hushållets domän. Hon drömmer storslaget och är beredd att gå långt för helt andra planer. Hon passar inte alls in i normen men är vacker och rik. Vilket har fört med sig stora konsekvenser från hennes tidigare liv som hon släpar med sig som en tung sten.

86380063_483667842328348_2606784817819287552_n

86182951_355082722041590_2489800719108931584_n

85208906_2620286631590040_5237975117283196928_n

86174939_992824511100085_9196230454884171776_n

86183221_136571307520032_3873212494059143168_n

Jag känner för Britta, syster till Gösta. Hon som föder en oäkting med bär sin ”skuld” med stolhet. Hon är kär i den redan gifta fadern och de träffas i smyg. En förälskelse som varar länge. Hon bedriver Hedmans café och är driftig. Går sin egen väg. Skrattar och gråter om vartannat. Britta är en sådan person som jag vill ha som vän.

85246444_537207096889106_3717660611232923648_n

86272431_2718360751532993_5958307550196662272_n

86278594_476754023204044_9163332478570594304_n

84647248_177178803573321_1652895808560824320_n

86193169_307397830219091_2891996884228898816_n

86214503_491992114832579_944666456048533504_n

86196147_3064133980272411_8492729994508763136_n

Jag känner med Göstas och Brittas föräldrar. Moderns kamp om att vara alla till lags. Gösta och hans storebror Orvar är alltid osams. Hon lappar och lagar. Ger aldrig upp. Står upp och tar hand om. En beundransvärd bondmora! Medan faderns kamp är en egensinnig sådan. Han har hela byn emot sig. Han vill ha kvar forsen tills Gösta kommer hem och tar över gården. Ingen förstår sig på honom och medan hans hälsa sviktar blir det alltmer kritiskt läge. Han är envis krake, ändå känner jag även med honom. Hans stolhet över arvet och varför det är så viktigt att föra släkten vidare.

86169324_498723677708292_4349086941946314752_n

85259226_538488753692207_1682268767775621120_n

Jag känner med överstens fru Anna från Tyskland. Hon som förlorat hela sin släkt i kriget. Allt hon önskar sig är ett barn och så blir hon bästa vän med Lillian som får det barn hon inte vill ha. Men Lillian behöver definitivt Annas stöd. De är båda två udda fåglar som kan finna tröst hos varandra. Jag tycker om deras vänskap. Den bara är. Sådär som olika händelser kan veckla ut en vänskap som varar för livet. Jag har varit med om dig, alltså kan jag inte förlora dig.

Tre kärlekar drabbar mig. Det är något som växer fram ur karaktärerna. Platsen i Norrbotten. Jag känner släktets rötter dra i mig. Vad är egentligen viktigast, dessa stora frågor att tampas med. Kärleken till den du vill dela ditt liv med. Kanske bilda familj med. Vad är du beredd att uppoffra när du samtidigt har en tydlig dröm om vad du vill arbeta med. Du ljuger hellre än att berätta att sanningen inte blev som du tänkt dig. Kanske är det inte alltid viktigast att berätta hela sanningen. Men att vara sann mot sig själv. Den plats där du befinner dig och vill vara på. Inte vad ditt arv säger dig att du bör göra utan där du i ditt eget väsen känner dig hemmastadd. Där ska du växa och gro. Men kan du göra det samtidigt, alla dessa tre? Eller är det för mycket begärt av den stora kärleken. Det är de tre kärlekars mysterium.

86190876_2611406625805826_6483451436247023616_n

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s