2019 har minst sagt varit en omvälvande år. Året började med att Henning äntligen kom till oss! Denna vackra lilla skapelse. 5:e januari blev jag och David föräldrar för första gången. Såhär ett år senare är det lika stort och ofattbart.

Henning briljerar med sin starka nacke!

Jag är med på ett hörn under fotförbundets årsstämma som var i Umeå för ovanlighetens skull. Jag hade ett konstprojekt där fotvårdare kunde lämna sina fotavtryck i foajén på Folket hus.

Dopet ägde rum i Bygdeå kyrka med faster Linda  som präst, hon som åkt upp ända från Karlstad. Det blev ett fint dop där kusinerna virvlade runt Henning Oskar Johan Ganters.

Vi åkte till Falun med tåg tre gånger under året. Varje resa har varit händelserik på olika sätt. Första gången hade jag så ont när jag ammade att jag tvungen att ligga ner på tåget. Om det inte var tåget så var det kroppen det var knas med. I det stora hela har det funkat bra även om det inte är tyst avdelning som gäller längre, om jag säger så.

Tre generationer. Farfar Göran, David och Henning.

Äntligen flyttar min allra närmsta vän Johanna upp till Umeå! Det var på tiden. I samma veva blir hon även gudmor till H.

Henning sover och växer så det knakar. Det blir vår och sen sommar. Jag är mer i huset än någonsin förr och får lust att göra både det ena och det andra. Jag tar itu med väggmålningarna, börjar måla över och göra huset mer till mitt eget.

Vi ses när vi kan. Mammorna och barnen. Inviger Sikeås nya lekplats. Jag är så tacksam över att ha vänner nära mig som är rutinerade tvåbarnsmorsor och kan ge mig ett och annat gott råd.

Vi är nere på semester runt om i Göteborg. Ett viktigt stopp var på min kära väns Emmas bröllop. Vi känner oss så vuxna. När vi lärde känna varandra var vi vilsna konstnärssjälar. Nu blomstrar vi av kärlek! Barn och karl, hur gick det till!?

Jag har fått en ny vän, Thuri. Att gå i familjegrupp var bra. Dela samma vänskapskrets och föda barn med två månaders mellanrum. Plötsligt hade vi väldigt mycket att dela , promenader, yogaklasser eller lek med barnen.

Jag har plötsligt varit ”mammaledig” i 8 månader och börjar jobba igen. Kommer tillbaka till mitt företag Julias fotspår, tillbaka till alla fötter som behöver. Allt är sig likt fast ändå ingenting. Jag är numera mamma. Har ett barns om väntar på mig där hemma. I mitt huvud har det hänt mycket mer än jag visste om. Jag är redo att ta nya kliv framåt i företaget. Men hur ska jag gå tillväga?

Plötsligt har hela hösten gått. David har tagit körkort och vi fortsätter i parterapi. Livet blir mer vardag, mer ordning på dagarna även om nätterna är röriga med ett barn som sover oroligt och väcker upp och ner på systemet. Det lider mot jul och vi tuffar iväg till Falun. Min första jul utanför Västerbotten. Ovant. Att ha min egen lilla familj närmast hjärtat.