Förra veckan var jag på en föreläsning hos Frisören & Kreatören om Digitala möjligheter i Västerbotten i Annicas nya lokal på Storgatan i Robertsfors http://www.frisorenkreatoren.se/. En slags brainstorming på totalt olika affärsideér bollades i rummet. Även om man bor på landsbygden kan man sälja knivar över hela världen eller översätta böcker. Sälja utbildningar eller vara yogalärare. Tillverka tvålar eller som jag och Annica, klippa hår och vårda fötter. Kroppsdelar som alltid kommer vara i behov av omvårdnad. Jag tycker alltid att det är så spännande att möta andra företagare från vitt skilda verksamheter. Min värld vidgas och synfältet blir plötsligt lite större. Som att glänta på en dörr och säga, välkommen in, det finns mer att erbjuda. Precis när jag tror att jag utstakat en väg för mig rubbas systemet på nytt med nya möjligheter att ta del av. Ett smörgåsbord dukas upp och sedan är det upptill mig att välja vad jag vill ta för mig av. Jag frossar för stunden. Jätte roligt och jätte svårt. Jag har makten i mina händer. Det är så lätt att det känns övermäktigt. Storhetsvansinne blandas med mindervärdeskomplex. Entreprenörhjärnan poppar popcorn. Hur ska jag gå vidare med verkligheten? Mitt företag.

Om jag ändå kunde hålla mig till ”bara” fotvård men det är som att mitt väsen hela tiden vill dras till något större, något djupare. Mina händer vill gräva ner sig i jorden Gräv där du står, min kropp vill utvecklas Jag är enorm, jag innehåller mångfalder. Jag är ingen flyttfågel, hur vackra de än må vara. Jag vill fördjupa mig och mina tankar om min verksamhet. Det som jag tror skulle passa mig och bli hållbart i längden. Mina fem hundår som egen företagare är passerade. Jag har varit mammaledig i 10 månader och hjärnan har fått möjlighet att vila från arbetet. Distans för att komma tillbaka och gå vidare. Flyga inåt.

Vad är rimligt att ta betalt för en timmes fotvårdsbehandling? Vad är värdet i det jag gör förutom vårdandet av fötterna? Samtalen som uppstår under en fotvårdsbehandling är kravlösa men kan ofta liknas med ett terapeutiskt möte. Kanske just på grund av att de är så kravlösa? Kunden har ingen skyldighet i att berätta om något från livet. Att jobba med människor innebär stor empatisk förmåga. Skulle inte jag vara tillmötesgående och en god lyssnare tror jag inte många kunder skulle komma tillbaka på fotvård. Att vara serviceinriktad tycker jag innebär att vara en god lyssnare. Och det är svårt. Det krävs att jag är uppmärksam vad just den här kunden behöver idag. Dagsformen är ständigt i förändring. Liksom varje fotsteg du tar framåt. Hur dina fötter vandrat kan ha hunnit ändras tills nästa gång vi ses, tre månader senare. Stressklumpen du har i bröstet kan sätta spår i din gångstil. Påverka höfter och rygg som i sin tur påverkar hela dig.

För mig handlar det inte om att sälja si eller så mycket produkter. Ibland behöver kunden min fotmassage, ibland konkret nagelklippning eller är det den här pratstunden som kan bli mest betydande? Att sälja mjuka värden blir jag inte rik på. Men det finns ett tydligt behov som kommer att bestå. På så sätt är min verksamhet i säkert förvar.

Ska den som älskar och brinner för sitt arbete ha mindre rätt att få betalt än den som bara arbetar för att den måste? Att driva sin egen regi innebär hela tiden att omfamna det man gör och varför. Dessutom måste jag lägga fokus på mig själv. För om inte jag mår bra, hur ska jag då kunna tro att jag ska kunna få andra att må bra? Du kan inte ge något du själv inte har. Återigen, så enkelt och så svårt.

Det är så viktigt att ha en mötesplats för egenföretagare när många av oss inte har kollegor i vardagen. Tillsammans blir vi starkare. Det är fler som lider av storhetsvansinne! Jag är i alla fall inte galen i ensamhet.

Låt mitt öppna sinne bestå, resten får lösa sig med tiden!