Äntligen! I sommar blev det av att jag och min moster Sonia Vallrud fick till en kurs i rotslöjd hemma hos mig i Sikeå hamn. Jag har velat lära mig i flera år men eftersom Sonia är van att hålla kurser och är lärare tyckte hon det var lika bra att fler intresserade fick lära sig grunderna samtidigt. En kombination av att Sonia blev pensionär och jag egen företagare hjälpte oss att slå slag i saken. Jag kollade runt i bygden och intresse fanns men i slutändan blev det inte en enda sikabo som var med! Vilket är en stor anledning till att leda en fortsättningskurs.

Vi delade upp kursen i två delar. Första delen var i slutet av Juni då vi under en dag fick gräva fram våra egna rötter från marken och sedan rensa dem, vilket är det största arbetet. Detta tyckte Sonia var viktigt eftersom det är själva materialet till rotslöjd. Grovjobbet som sätter grunden för vad som kommer kunna skapas beroende på rötternas form. Är de smala eller tjocka? Krokiga, korta? Att hitta rätt mark var en utmaning. Helst ska det vara ett sandtag så det är lätt att gräva fram dem med en potatisgräv, eller lätt myrmark. Björkarna får varken vara för stora eller små. Du skadar inte trädet men måste ha markägarens tillstånd för att få gräva. Nu hade också deltagarna möjlighet att på egen hand gräva mer under sommaren.

Del två var förra helgen där vi tio kursdeltagare samlades på min gård, de tre resterande dagarna kunde vi med stor koncentration ägna oss åt att lära oss att binda samman rötterna genom att pröva oss fram i olika tekniker. Allt du behöver är björkrötter, benpryl, kniv, läderbit och en skål med vatten. Vi fick välja ut en stödrot och sedan dela binderötterna på mitten för att kunna påbörja. Ju mer jag jobbade desto mer förstod jag hur beroende jag var utav vilka rötter jag hade plockat. Att våga släppa föreställningen om vad det skulle kunna bli hjälpte att ovisst men bestämt jobba vidare.

Rotslöjd är ett utdöende hantverk, det är inte många som kan lära ut det längre därför är jag väldigt tacksam att Sonia så glatt delar med sig av sin långa erfarenhet. Allt som krävs är tålamod och fantasi säger hon till oss obekymrat. Rejält handlag är också ett stort plus inser jag efter första dagen då min tumme krampaktigt värker efter att ha hållit i det lilla stycket jag lyckats åstadkomma genom att dra rejält i varje rot för att få det jämt och snyggt. Allt från små korgar, armband, underlägg, äggkopp och smycken hann träda fram under dessa dagar. Jag håller verkligen med Sonia om att man tappar tid och rum. Det finns något rogivande över att kunna skapa något så vackert och hållbart med så enkla medel. En naturkraft. Rotslöjd var ett hantverk som förut användes som bruksföremål till saltflaskor och korgar vilket idag gör rotslöjden till ett kulturarv. Sonia sammanfattar kursen med att hon tyckte det var fantastiskt att så många unga var nyfikna på detta väldigt gamla hantverk. Det känns bra att lämna över kunskapsfacklan till den nya generationen. Så vem är sugen att vara med på nästa kurs? Hör av dig!

Thea (en av deltagarna) har skrivit en jätte fint reportage i Norran igår!

Läs här: Norran rotslöjd