Förra veckan åkte jag och Klara ut till Holmön för att upptäcka Fjäderägg och Bergudden. Vi sov en natt vid vardera fyr. Så underbart att vara omsluten av havet, den friska höstluften i håret, mina andetag. Jag har under många år tänkt mig ut till Fjäderägg men det har liksom aldrig blivit av, sådär som det lätt kan bli när något är för nära. Då kommer Klara från Göteborg och drar med mig, tänk att det ibland kan behövas för att man ska få tummen ur röven! Tack gudskelov för det. Vi fick tre vackra dagar med naturen upptryckt i ansiktet. Det är något speciellt med en fyr, en byggnad som står och lyser upp, kanske någon därute på vattnet kan behöva få syn på mig? Som en räddning på ett stormande hav. Ännu mer speciellt blev det att besöka Fjäderägg eftersom Klaras mormor föddes och levde sitt första år ute på den karga steniga ön. Undrar just hur det kan ha varit på hösten i början av 1900-talet?

Jag försöker börja fota mer med min systemkamera och fick nu en rivstart! Gud vad jag njuter över att gå mållös genom naturen, fota det som kommer framför mig. Fånga in ljus och skuggor, skiftningar och form. Som meditation för ögat.

Att gå ut från dasset och direkt mötas av ett öppet hav, då njuter jag! Samt att se flertal sälar glassa på stenarna. Äta blåbär i överflöd under kravlösa långa samtal om livet. Ständigt det brusande havet i våra hörselsnäckor. Bedövande och ljuvt. Jag undrar vad jag skulle bli för människa om jag alltid fick omges av havet på det här viset? I fyrvaktsbostäderna på Fjäderägg bodde bara vi och några fågelskådare från Englad. Gubbar som besökt ön varje år sedan 1995. Hit av alla platser, jag fascineras av deras nörderi. Och visst är det något speciellt med fågellivet. De kommer och går, vars människan än befinner sig.

Jag fick för första gången segla! Älskar att vara ute på havet om det är någon sjöman som har sansat för mig framåt. På Holmön cyklade vi runt lite på måfå för att sedan hälsa på mina vänner Josefin och Petter som flyttat ut till Holmön året runt. Det är Josefin som driver Berguddens vandrarhem, varav det kändes extra roligt att sova där. Åh Holmön, har verkligen fått mer smak av dig!

Jag lovar, jag kommer att bli rynkig. Men är det rynkor som blir när jag skrattar eller är överöst av sol och havsblåst så gör det mig inget!

Foto: Klara Brynge

Finns det någon godare doft än nytjärat?

Foto: Klara Brynge

Stiger upp i ottan för att åka Helena Elisabet färjan hem till fastlandet.