David spanar in hackspettens favoritställe.

De sista dagarna har inspektionen av min lilla skog börjat på allvar. Gethagen ska byggas permanent och jag har slitet hårt för att ta ner det gamla som var inkilat i gamla stackarns träd där kåda runnit ut (som jag kan ta tillvara på till min kådsalva). Den bortre delen är så fin! Torr mark med stora stenar och tre gigantiska vackra tallar! De skyms av flera gamla rangliga granar. Hur vet man om ett träd är helt friskt? En del träd har ramlat av sig själva eller vinden. Någon står lutad mot den andra, som en vän. Några ligger och ruttnar på marken, varför har ingen tagit hand om dem? Tycker synd om dem där de ligger bortglömda. Och varför inte använda ett trasigt träd som delats itu som en pelare till hagen? Nu är det slut med det. Nu ska det bli rejäla grejer! Ett litet, litet försmak till att vara skogsägare. Känner ett ansvar att ta hand om min lilla skog.

Vi har hört en hackspett lite nu och då. Vars är den och äter? Jag behöver hjälp av riktiga skogshuggare för att veta vilka träd som ska fällas. Det jag vet är att träd där en hackspett varit är ofta döda träd eftersom de är fulla av smaskiga kryp. Vi hittade åt ett och David gick igång med yxan! Trädet ska ner med handkraft! Det tog ett tag med det gick! Trädet ekade tomt i mitten. Med lite trädfällning kommer skogen bli luftigare OCH vi kommer att se havshorisonten lite till.