Igår kom brorsan hem till mig och vi fick fira hans examen! Fem år har han kämpat och nu är han redo som civilingenjör i bioteknik. Om man nu någonsin kan veta att man är redo för något? Maeva har fått jobb i Göteborg och Simon hakar på i hopp om arbetsutsikter. Bostad löser sig på något sätt. Det känns som jag nyss var där, i den totala ovissheten av hushåll och arbete. Den skräckblandade förtjusningen som kittlar. Ett nytt blad öppnas. Lika ljuvligt som läskigt. Jag är tacksam för allt jag får dela och bygga upp med mina syskon.

Stolta storasystrar beblandar sina hårsvall med det ny barberade röda skägget, kära stora lillebror, bra jobbat!