Dörr efter mun

Bibi1 kopia

Rötterna till det som är jag trasslar ihop sig likt navelsträngen

in i det som fanns långt innan jag blev till

en gammal människa och ett gammalt hus

utnötta, långsamma

det tar tid att ta sig ända fram

in i alla skrymslen

vad samlar jag på?

rötter och urblekta fotografier

fåglar, rörelsemönster, andetag

minnen som knappt existerar

okända dödsannonser

moln av tvivel

samtal och dagboksanteckningar

omsorgsfullt blickar jag inåt bland olästa brev

ruttna släktträd

en fascination för svunna tider där jag försöker framkalla

det jag behöver för att skala av

bygga nytt

rynkorna, trappstegen är väl uppbyggda

uppburna av alla skratt alla tårar

de bestämda fotstegen försiktigt trevandes

rörelsen fortsätter och nu står ni där 

med era livsöden ömt intryckta i mitt ansikte

jag betraktar er skönhet

dörr efter mun öppnar sig

oändligt

Bibi2 kopia

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s