Jag är en kvinna och mycket mer

frigga_demonstrerar

Jag är en kvinna. Jag är stolt över att vara kvinna. Det är inte alltid lätt, för det är som min lågstadielärare en gång sa till mig med skarp röst Livet är orättvist! Hennes stora örhängen drog henne tungt neråt. Jag ville inte lyssna till hennes ord. Varför behövde jag sitta kvar efter lektionen och räkna plastfrukter när de andra fick vara ute och leka? Ja, inte var det för att jag var flicka. Inte i det fallet, även om jag som många andra dragits med duktig flicka syndromet. Fast mer av förväntningarna på mig själv än från folk utifrån. Vars förväntningar kommer ifrån är ett av de svåraste problemen att upplösa. Även om jag var småvild och gillade att leka med pojkarna ute i skogen har jag inte sett mig som en pojkflicka. Jag är ju bara Julia. Jag tänker på hur förskonad jag varit. Det är inte ofta jag behövt känna mig kränkt för vilket kön jag besitter. Normer lever så klart med min könsroll men det är inte alls hela tiden som jag går omkring och medvetet tänker på att jag är kvinna. Plötsligt känns brösten ömma och mensen forsar ur mig. Då känner jag påtagligt min kvinnlighet. Att vara kvinna är väldigt mycket kropp. Jag tänker på min kära vän som krystade ut ett barn häromdagen och mina andra vänner som pratar ikapp om vem som först ska sluta amma. Bara att vi kvinnor kan bära upp ett annat liv särskiljer oss starkt från männen.

dn_whitlock_150309

Dagen till ära har jag spenderat i badkaret till ”Kvinnorna på fröken Frimans krig”. Jag blir inspirerad och stärkt att se Anna Whitlock grunda Svenska hem och Ann Margret Holmgren som reste runt och predikade om rösträttskampen. Det är klart, vågade dom följa sin drivkraft så vågar jag! Vi får aldrig bli fega.

Jag är feminist. Jag är stolt över att vara feminist. Vad är det att vara feminist? För mig är det enkelt. Jag tror på att varje människa är unik. Jag tror på ett jämnlikt samhälle. Ibland känner jag mig inte som en feminist ur andras ögon. Jag är inte tillräckligt hårig eller emot män. Ibland sminkar jag mig och har klänning och tycker om att laga mat. Jag är kvinna som tycker om att vara kvinna. Jag tycker om män som är mjuka och omsorgsfulla. Män som vågar visa känslor. Varför ska jag eftersträva att alltid vara stark när jag uppskattar män som vågar visa sig svaga? Alla är starksköra mer eller mindre. Vi spelar så många olika roller att vi har råd att tämja på gränserna. Prova oss fram. När jag för första gången gjorde min performance ”Bruden som aldrig kissar eller bajsar” var jag rakad under en armhåla och hårig under den andra. På självaste internationella kvinnodagen ville jag testa att ha både och. Det handlar inte bara om utseende utan om hur vi känner oss. Trivs jag med hår överallt eller börjar jag lukta mer svett? Är jag en bättre kvinna om jag är mer aktiv i feministdebatten även om det inte faller sig naturligt för mig att prata om kvinnans rättigheter varje dag. Vad är det att vara en kvinnlig förebild? Jag tror att det blir fel drivkraft om vi tvingar oss själva att göra saker. Jag tänker att det framförallt handlar om intresse. Kanske är det inte svårare än så? Genom min performance vill jag berätta min upplevelse av att vara kvinna. Den handlar minst om mensfläckar och mest om kiss. Ambivalensen av att vilja vara allt och inget och hur det fortgår i en fullt frisk kropp som tillhör mig. Kvinnan Julia. Och ja, jag både kissar och bajsar kan jag lova, annars skulle jag inte fungera så bra som jag gör.

Monolog

Alltså jag känner mig så himla falsk, jag vill förstås inte såra dig men jag pallar inte längre.  Jag är inte den du vill att jag ska vara. Jag mår också skit och ligger och gråter om kvällarna bara att jag håller käften om det, har du tänkt på det kanske? Åh, jag blir så förbannad! Jag är inte alls snäll och puttinuttig som alla tror, jag har ingenting att ge. Jag är snäll mot er bara för att lindra mitt eget samvete. Egentligen bryr jag mig inte ett skit om er. Så, nu vet ni. Jag är ledsen om jag gör er besvikna men det är bara sanningen, fattar ni?

Alla tror i all fall att det var mens och att få en mensfläck hit eller dit, det är faktiskt tillåtet för oss kvinnor. Jag menar, vem kan kontrollera mens liksom? Det bara forsar ur oss, helt out of control. Men kiss out of control, herregud! Jag minns inte ens vad vi började asgarva åt, plötsligt kom det bara. Paniken över den exploderande blåsan som brast ut som en vulkan. Det gick inte att stoppa. Oförskämt! Har kisstrålen ingen skam i sig? Bara tränger sig ut helt ohyfsat och utan att förbereda mig. Jag misslyckades totalt. Säkrast är att jag aldrig mer skrattar. Jag satt kvar där med bultande hjärta och rödflammig från topp till tå tills alla hade gått. De avskydde mig, jag såg det i deras blickar, ändå visste de inte hela sanningen. Jag sprang hem och bölade och nu står jag här. Med trosor fulla av intorkat kiss och ja, jag är nog den äckligaste personen i hela världen faktiskt. Men här inne kan jag i alla fall ta bort allt det där äckliga, alla svettfläckar, allt kiss och mens och alla obekväma situationer när jag bara står där helt handfallen och illröd i fejan. Jag vill vara en av dom där brudarna som inte bajsar. Dom som är för vackra för det. Tänk bara drottning Silvia, ofta hon bajsar liksom?

Okej, kom igen då, in med magen lite och ut med brösten. Sträck på dig och pruta lite mer med läpparna. Så där ja, bravo, duktig flicka. Så, nu har jag kontrollen. Nu är jag en normal kvinna som lever ett välbalanserat liv, jajamen, det är jag! En av dom där brudarna som passar in överallt faktiskt. Jag är som en kameleont förstår ni, byter skepnad när jag behagar liksom. Ja, jag är faktiskt den alla skulle vilja vara. Jag är perfekt igen, bruden som aldrig kissar eller bajsar.

8032_0

P.S. Jag äger ett eget hus. Jag är stolt över att äga ett eget hus. Många av mina gamla tanter som går på fotvård beundrar min självständighet. Vi pratar om hur deras verklighet såg ut i min ålder där det för många var att flytta in i mannens hus och dessutom på heltid leva och arbeta i hemmet. Detta var förstås inte alltid självvalt. Jag inser vilken ynnest jag har att själv ha valt mitt hem och arbete. I mitt förhållande är det ombytta roller. Det är mannen som får anpassa sig efter mitt livsval. Är det rättvist? Jag drömmer mig bort om att utöka min verksamhet med café och annat därtill. Där kommer båda kvinnor och män behövas. Gammal som ung. David, vill du vara min musa? Det är bara att kavla upp ärmarna för alla passionerade amatörer! D.S.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s