I fredags fyllde David 30 år och denna tatuering blev min stora överraskning till honom! När jag fyllde år hade David hittat på tecknet som en ledtråd till resten av presenten han hade fixat. Jag fastnade för det grafiskt snygga och enkla meddelandet, som en slags streckkod. Tecknet betyder in-ut-i. Vilket jag tycker syns tydligt när man vet om det. Jag tycker om symbolik som inte är uppenbar men ändå har en tydlig innebörd. Jag tycker om ordet inuti. Vackert. Liksom jag tycker om David. Fint. Jag har aldrig tänkt särskilt aktivt på att tatuera mig. Tänkt att om jag en dag känner att det här vill jag ha på min hud, låt det då ske. Och så var det nu. Brevet som David skrev till mig sitter på väggen i sovrummet och jag vaknade upp en morgon och fick en impuls. Inuti ska sitta på insidan av min arm! Tecknet betyder något allmängiltigt men också något nära och intimt bara oss emellan. Det är kanske det mest beständiga jag har gjort förutom att köpa hus.

Texten som David skrev till mig:

Jag har tänkt mycket på detta ord på sistone. Snart flyttar du ut eller flyttar du in? Kommer vi ut i livet eller in i det? Och om vi bara är i livet, hur mycket kan vi säga om det, när vi inte kan se det utifrån? Om det alltid går att gå längre in, djupare ner bland allt mindre beståndsdelar, kan vi då också ta oss längre ut, ständigt förlösa oss ur nästa livmoder? Nu svävar jag bort i oväsentligheter, kanske. Och vad har detta att göra med din 28-års dag, Julia? Både mycket och nästan inget alls. Det är bara mina tankar. Men det är ditt inträde i mitt liv som väckt tankarna till liv! Och jag vill dela dem med dig, som för att säga ”tack”. För jag är så glad att du finns här, i mitt liv. Du kom in, hjälpte mig ut och nu är vi där. Inuti”.

Jag har aldrig överraskat någon så mycket som jag gjort i helgen för David. Syster Anna med familj kom på besök från Falun. De dök upp mitt i natten och lilla Junie började skrika och skrämde vettet ur David,  Julia, Julia det är någon i huset! Sedan blev det ridtur. Citronchessecake. Cykel med ballonger. Middag på Orangeriet. Shuffleboard. Trots att David hade avsagt sig att bli överraskad så vågade jag mig på att känna efter vad som kändes rätt att göra för honom, inuti.

Efter en intensiv helg kryper David in i sitt mumieskal. Lite äldre och klokare kräver lite mer vila. Jag gratulerar!