På resa inåt landet

arbetsplats

Jag vaknar upp och kollar ut genom fönstret. Det har kommit ännu mer snö. Uthuset står där orörd och väntar på mig. En dag när jag har tid och pengar kommer huset börja användas som arbetsplats. Där ska både konst och fötter förnyas, omvandlas och bli till. Jag tänker tänka på det tillräckligt mycket tills det blir verklighet. Jag tror att det är viktigt att se potential i ens drömmar. Och att prata om drömmarna. För så länge de ligger där tysta i ens inre är det lätt att de inte blir tagna på allvar. Att de med tiden suddas ut. Jag pratar hej vilt om drömmen om att kombinera fotvård och konst. Utan att veta när det är praktiskt möjligt. Det skrämmer mig ibland, hur vågar jag öppna upp mig så? Samtidigt har jag gång på gång fått bevis på att den metoden har hjälpt mig framåt. Att våga följa min intention. Våga blottlägga mig själv. Så var det med huset så varför skulle det inte vara så med min egen verksamhet också?

När jag bodde i en skånelänga med Emma och Maja sista året på Munkas konstskola levde vi i vår egen folkhögskola bubbla där allt kändes möjligt. Samtidigt kände jag mig avskärmad från verkligheten. Det var en så stor frihet att jag ibland blev livrädd. Hur ska jag härbärgera alla dessa möjligheter? Jag kände mig rotlös. Det var som att ständigt leva i en skräckblandad förtjusning. Vad vill jag göra sen? Vars vill jag bo? Frågorna som snurrade inombords gjorde mig rastlös. Här åker jag på osynliga skidor på den lilla snö som fanns. Hemlängtan bultade i mitt bröst. Frustrationen över att inte komma framåt. Nu känner jag av livets flöde på ett helt annat sätt. Fastän jag har flera fasta punkter i min vardag. Det är som att vissa begränsningar gör mig än mer fri. Som om min kreativitet triggas igång. Vars går min egen gräns? Jag känner mig trygg och därför vågar jag utmana gränserna. En viss trygghet tror jag alla behöver. Det behöver inte alls betyda att vi står stilla och är lata. Och förresten, måste vi alltid sträva efter att utvecklas? Kan vi inte då och då bara tillåta oss att få invecklas istället.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s