Gårdshuset och lagårdsväggen som var nästintill grå i våras har äntligen gnuggats in i falu. Utsidan börjar bli redo för den stora förändringen – nämligen det som ska ske på insidan. Ibland måste en börja utåt för att gräva sig inåt. Att jag ska ha min arbetsplats på hemmaplan känns alltmer verklig, även om mycket jobb återstår. Kanske att grovjobbet för min del är gjort? Alla stora beslut är tagna. Jag återkommer om svar när jag kommit ut på andra sidan. Om ett halvår kanske?

Jag tycker det är sensommar så länge det är augusti. Solen värmer fortfarande men nätterna börjar bli riktigt mörka och kalla. Jag tänder ett ljus och välkomnar den klara luften. Naturen gör sig redo att gå i träda medan jag liksom piggnar till. Allt bider sin tid och ett annat lugn infinner sig i mig. Det är då jag brukar bli som mest kreativ. När jag inte ständigt är överstimulerad av intryck utan begränsas på olika sätt. På så sätt är det skönt när nya rutiner ska falla på plats. Jag vill falla med dem, bli ett med vardagen. Det sägs att det tar tre veckor att arbeta in en ny rutin…

Tänker vad jag behöver tänka på, skriver och gör listor i vanlig ordning. Bekymrad eller bara koncentrerad? Vet inte, men jag vet att det just nu pågår väldans massa ny-gamla saker. Mitt blåbär hann knappt plockas innan lingonriset började lysa rött istället. Nu är Henning inskolad på förskolan och går sina första dagar. Det känns ovant men tryggt. Drömvallen är ett föräldrakooperativ som bedrivs i byn där jag känner till både barn, föräldrar och pedagoger sen innan. Den största skillnaden är att nu är JAG också en föräldrar som lämnar och hämtar mitt barn. Som om jag blev sju reser mer förälder när jag lämnar ifrån mitt barn. Konstiga tanke, kanske är det just att lämna ifrån, tappa kontrollen, lämna ansvaret hos andra som ger mig den känslan. Nu kommer H komma hem och ha massvis med saker för sig som jag inte har en aning om vars det kommer ifrån. Vem är min lilla pojk? Jag märker på honom att han gillar stimulansen. Plötsligt somnar han fortare på kvällarna, jag undrar varför?

Ibland handlar förändring inte om att du måste förändra något, utan snarare att du själv ska förändra din inställning till något.