Farväl till storgran.

IMG_1652 (kopia)

När jag flyttade in i huset för nästan precis tre år sedan fick jag höra att stogran var lika gammal som huset. Alltså över 100 år. Vad du än gör så hugg inte ner storgran! Där bor så många fåglar. Jag tyckte den gigantiska granen som fått utrymme att bredda ut sina grankvistar till max var ståtlig bredvid huset. En självklar del av gården. Till en början hade jag inte en tanke på att ta bort den.

IMG_1631 (kopia)

Under dom här åren har samtalsämnet kring att behålla granen eller inte kommit och gått. Skuggsidan över balkongen, hur viktig är den att ta hänsyn till?

Jag som älskar träd har känt mig kluven. Snötyngda granar är bland det mysigaste jag vet vintertid. Men är den gamla granen verkligen helt frisk? Hur mycket av rötterna upptar gårdens mark och hur påverkar det framtida odlingar? Vad händer om granen plötsligt blir sjuk och ramlar över huset, inte nu men kanske när jag är pensionär och sitter i min gungstol och rullar tummarna. Eller ska jag avvakta 10-20 år tills jag måste fälla den och då hunnit bygga upp en mer uppstyrd trädgård. Jag tog hit ett trädproffs, Tommy Johnsson, som fick bedöma det hela. Sedan känslomässigt ta ställning.

Granen är charmig men skuggar halva tomten. Gethagen är full av träd och jag tänker att jag och fåglarna får njuta av de träden istället. Min miniskog. Storgran var ganska frisk men hade några skador som kunde utveckla röta åren framöver. Den hade helt enkelt haft sina glansdagar. Jag kände att nu var det dags. Ivrigt fotade jag granen från alla olika vinklar från gården innan granen föll ner i nässelhavet. Bara sådär och plötsligt har hela gården förändrats.

IMG_1789

IMG_1798

Vi behåller stubben för att ära dig och gårdens grund du haft att växa dig stark på.  Nu försöker jag räkna alla, alla årsringar. Hur gammal var du egentligen? När jag står framför gårdens plötsliga öppna fält kommer min granne Kjell-Arne över som är barnfödd i huset bredvid. Han berättar att det där var hans klätterträd som liten. Ett vemod sveper över mig i den stilla vinden. Allt har sin tid. Nu är det min tur att bygga upp den här gården, så som jag vill ha det.

Vilka nya träd och barn ska få växa upp här?

IMG_1800

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s