En liten fransk stad är en tv-serie som utspelar sig under andra världskriget i den franska staden Villeneuve under tiden då delar av Frankrike var ockuperat av de tyska nazisterna. På SVT:s hemsida beskrivs serien: Livet i en liten fransk stad när andra världskriget bryter ut. Stor vardagsdramatik, kärlek och relationer varvas med krigets fasor och intriger. En väldigt sammanfattad och förenklad beskrivning. De sju säsongerna innefattar så mycket mer (säsong 6 och 7 ligger ute på svt-play nu). Vi får följa med på alla de olika situationer som karaktärerna försätts i, alla de olika reaktioner som människor kan ha när de drabbats av krig och ockupation. Relationer vävs samman och bryts återigen. Folk dör.  Eftersom allt utspelar sig från en liten by känner de flesta av karaktärerna varandra sedan innan. Kanske därav denna substans och personkemi dem emellan? Vi får se de fransmän som samarbetar med den tyska ockupationsmakten. Vi får se fransmän samarbeta av olika skäl, en del för maktens skull och andra för att de tjänar pengar på det. Det finns de som försöker leva ett anständigt liv mitt i allt kaos, fortsätta vara hyggliga mot sina medmänniskor fastän det ibland är omöjligt och det är ofta för dem som det slutar med obehagliga och orättvisa konsekvenser. Jag tänker på det den unga judinnan Sarah sa i ett avsnitt Det är ni hyggliga anständiga människor som gör att det går att genomföra. Serien är så trovärdigt utformad att det blir rent obehagligt när jag plötsligt känner sympati med en nazist, när jag plötsligt får se den andra sidan av honom som kämpar mot sina inre demoner. Det finns lager i varenda personlighet, var och än är en unik människa och ofta är det begripligt varför de agerar som de gör även om jag kan bli arg och inte hålla med dem. Det blir tydligt att det inte finns bara goda och onda människor. Livet och människan är mer komplicerad än så.

För mig gestaltar serien inte bara andra världskriget utan en slags tidlös skildring utav mänskligheten. Jag tänker idag på Syren, Iran, Afghanistan. När tar ett krig slut? Och vad händer efteråt? Hur bygger man upp städer och människor igen? Jag tycker verkligen om att serien får utrymme för allt det som händer efteråt. Kanske kan man aldrig gå tillbaka till det som varit hur gärna man än vill? Sista avsnitten får vi följa karaktärerna in i framtiden. Vilka överlevde och vilka levde vidare? Det är stor skillnad. Kanske överlever kroppen, dagarna går, men hur mår själen som sargats på djupet om och om igen under en lång tid?

Jag tycker serien är ett mästerverk! Varför känner jag ingen som har sett denna serie!? Kanske är det titeln som inte riktigt lockar, en liten franska stad, det låter betydligt mer gulligt och oskyldigt än den råa verkligheten som visas upp. Den är välgjord in i minsta detalj, ingenting är lämnat åt slumpen.  Genomgående känns det som att alla karaktärer har sitt värde och bidrar till seriens helhet. Dessutom är serien snyggt fotat med 40-tals kostymer och vacker musik.

Jag har kollat maniskt nu de sista veckorna så igår när det sista avsnittet plötsligt var slut uppstod någon slags separationsångest. Jag tror egentligen inte jag är gjord för såhär bra serier, jag blir så engagerad i alla, det känns som att de plötsligt är mina vänner. Jag gråter och blir arg när ännu ett avsnitt slutar så spännande att jag bara måste se ett till. Nu känns det som en slags urladdning, det är slut. Som om en relation man kämpat för inte längre finns. Det är både en lättnad och en sorg. Det där slutet.