Tillverkning av ringblom & kådsalva pågår. Processen från grunden är igång. I tre år har min moster Sonia skämt bort mig med att hjälpa mig göra salvorna som jag hela tiden masserat mina kunder med. Salvan har läkt både bensår, skavsår, förhårdnader och psoriasis. Jag blandar ringblommor med rapsolja som sedan får stå och beblanda sig några veckor innan bivaxet kommer in i bilden. Jag går ut till mina egna granar som blivit skadad tidigare, därav grankådan som jag försiktigt skrapar lös med en kniv.
Vad är äkta läkekonst? Alternativ medicin benämns ofta som om det vore konstigt och annorlunda. En nalta eljest, som vi säger i norr. Medan vi proppar i oss piller som om det vore det enda rätta. Springer till Apoteket och köper första och dyraste salvan utan att läsa vad den innehåller. Utan att ha en aning om just din hud tål den kemiska sammansättningen. Jag är varken emot mediciner eller Apotekets utbud men däremot är jag emot att vi allt för ofta delar upp medicinskt och alternativt. Varför inte samarbeta mer? Kombinera piller med mer frisk luft och örtte? Varför är vi så rädd för det som är annorlunda? Är jag flummig för att jag vill äta och använda mig av det naturen står och erbjuder gratis? Det vi människor använt sedan begynnelsen. Det som är utanför det vanliga kan lika gärna vara det som är rakt in till kärnan, alltså det mest naturliga i världen. Växter och örter. Må jag vara medicinsk fotvårdsterapeut men jag är lika mycket en häxa som vill röra mina egna grytor av mirakelmedel. Som med allt är det olika vad som funkar just på dig. Jag blev tipsad om boken ”Kärringråd och huskurer” av en kund. Hon fick rådet att använda vitkålsförband kring sina värkande artroshänder. Och ja, värken försvann! Det är bara att prova sig fram, helt ofarligt i jämförelse med kortison och annat som kunder överdoserat och förstört sin hud med. Placebo eller inte, naturen är enorm med sina resurser, står där utanför oss, längtar och trånar att få användas till att hela oss människor, inifrån och ut.
Kåda är som trädets blod
blöder ut
jag försöker läka ihop
föddes med dåligt läkkött, sa mamma
när jag kollar ner på rötterna
upp bland molnen
i samma ögonblick
mitt i skogens djup