Min skrivande hand

Jag har skrivit dagbok sedan jag var sju år. Numera går jag för det mesta omkring med tre olika böcker nära till hands. En dagbok där hela mitt känsloregister får plats. En allt-i-allo- bok över listor om gud vet vad. En bok där jag sedan några år tillbaka skriver upp min dag i tio punkter för att på söndagkväll göra en sammanfattning utav veckan. Nu vill jag skriva mer. Rikta mig utåt för att se vars det landar. Jag ska testa skriva inlägg här på bloggen. Välkommen 2017!

Att skriva för mig handlar om att umgås med mig själv. Formulera mina tankar och känslor för att bli klokare. Ett sätt att ta mig själv på allvar. Ett sätt att vilja förstå mig själv för att lättare förstå andra. Varför har jag ett starkt behov av att skriva? Kanske för att det är så lättillgängligt. En penna och ett papper är allt som krävs. Plötsligt formuleras tankar till ord, ord till meningar. Om jag har tur får jag syn på en idé som legat och skvalpat i bakhuvudet. Jag vill ta tillvara på allt som ligger långt inne i mitt huvud. När det stormat extra mycket finns det en trygghet i att veta att om jag tar mig tid att skriva stillnar mitt sinne. Ibland kan jag skriva i timtals tills skrivkrampen smyger sig på. Slarviga anteckningar som fyller bladen. Tankar som bara är till för mig. Kanske kommer jag aldrig att läsa om dem eller kommer jag att läsa dem om några år och komma ihåg vilket tillstånd jag då befann mig i. Minnen fascinerar mig. Jag läser gamla dagböcker och upptäcker att vissa minnen jag har inte stämmer överens med det jag då skrev. Som med allt annat kanaliseras allt vi upplever genom tidens gång. Vi gör om minnen. Så vilka av våra minnen är sanna? Är det min upplevelse som barn eller hur jag minns det som vuxen? Jag har ett stort behov av att stanna upp och tänka både framåt och bakåt. Om jag inte får landa i eftertanke växer en inre stress i mig. Tänk om jag går miste om någon viktig insikt eller upptäckt i all hast bara för att jag inte tar mig tid.

När jag enbart skriver för mig själv kan jag vara brutalt ärlig vilket är förlösande. Men hur många med mig skriver oftast när allt i livet känns skit? När jag var liten minns jag att jag till och med skvätte lite vatten i dagboken så det skulle se ut som intorkade tårar om någon skulle tjuvläsa. Vanligtvis är det inget problem för mina tårkanaler att producera salta droppar. Ibland skriver jag i blindo medan tårarna kommer ur mig som vattenfall. Att gråta och skriva dagbok är likt ett reningsbad för mig. Oftast mår jag mycket bättre efteråt. Det fanns dock en period i mitt liv då jag enbart skrev negativa saker och började fundera över om det verkligen var konstruktivt. Det var då jag började skriva upp tio punkter om dagen vilket gjorde gott. Jag fick träna mig på att sammanfatta och upptäcka de små ljusglimtarna som inrymmer varje dag, om vi bara är uppmärksamma. Det kan vara ett sms från en vän som värmer eller en god chokladbit till kaffet. Jag blev inspirerad till tio punkter efter att ha läst min morfarsmor Frida ”Hälsans tio budord” från 1918. Frida var barnmorska men hjälpte både djur och människor med diverse hälsoproblem. Hon var känd i byn för att ha övernaturliga krafter. Kanske var det bara sunt förnuft och medmänsklighet som behövdes? För vad är hälsa egentligen? Det kan handla om så många olika saker. För mig är det tydligt att jag mår bra utav att skriva. Kanske är det ibland viktigare än att ta den där joggingturen som jag annars hade tänkt mig? Att tillåta min hand att skriva i ett enda flöde utan att behöva komma fram till något särskilt. Att ge mig tiden att skriva tills jag känner mig uttömd, redo att fyllas på nytt. Min hand och mitt inre universum samarbetar bäst utan press. Det är dagsformen som får bestämma. Helt plötsligt vecklas det ut en dikt jag inte visst fanns.

Hälsans 10 budord

  1. Varma, torra fötter
  2. Ren och vattenstärkt hud
  3. Frihet från klämmande plagg
  4. Frisk luft
  5. Åtta timmars sömn
  6. Enkel och närande kost
  7. Arbete fåfäng gå
  8. Gott och glatt lynne
  9. Måttligt sällskapsliv
  10. Avhållsamhet från allt som skadar kropp och själ

sa%cc%88vara%cc%8an-kopia

Foto: Sofie Granberg

3 reaktioner till “Min skrivande hand

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s